Jag fick en kommentar på bloggen en dag om att jag är en riktig krigare. 

Den var ju givetvis positivt lämnad 

av en person som tycker att jag kämpar på mot min sjukdom. 

Men när jag läste den (tog emot den positivt så klart) 

så tänkte jag att jag ser inte mig själv som en krigare. 

En krigare för mig betyder ju att man kämpar emot någonting. 

Men jag ser det på ett annat sätt kom jag på när jag läste det. 

Jag vill hjälpa mig själv istället. 

Med mig själv istället för emot. 

Försöka lyssna på kroppen, vad den vill och försöka att acceptera den.  

Det är ju lättare sagt än gjort. 

Men jag har ju övat några år och övning ger färdighet heter det ju 😜

Den här yogaposition heter

Krigaren. 

Så här beskriver tidningen yoga world krigare 2

Krigaren kommer i flera variationer och jobbar med höftöppnare men också med att stärka bålen, hitta grundning och fokus. Myten bakom den berättar om hur Shiva sliter av sina dreadlocks, varav en blir till krigaren Virabhadra som hämnas Shivas döda fru Sati. Positionen lär oss att vila stadigt och fridfullt i den pågående kampen mellan ego och hjärta utan att bryta mot ahimsa. 

Fast nu när jag läser om krigaren och vad den gör o står för är den ju bra. 

Lära mig att grunda mig, stå stadigt och fridfullt i min pågående obalans. 

Så här förklarar Wikipedia Ahimsa 

Ahimsa (sanskrit för ”icke-våld” eller snarare ”undvikande av våld”) är en moralisk princip inom hinduism, buddhism och jainism som innebär att man inte bör skada eller döda andra levande varelser. Principen hör samman med idén om skapande av negativ karma genom våldshandlingar.

Den där yogan är inte dum den 😜

Hoppas jag har förklarat rätt "yogafröken " 😜

Fotografen var lite seg av sig så tanten orkade inte stå kvar till slut 😜

Därav lite suddiga bilder 😜

Kram kram 

😍